Man kanske skulle bli rosettmakare istället...

Alltså.. det går sådär för mej nu. Det började redan förrförra söndagen när vi skulle åka hem från Spanien efter att ha varit där i tio dagar. Min väska rasade omkull och både mitt batterigrepp och mitt objektiv gick sönder. Inte helt sönder, men luckan på batterigreppet går inte att stänga och objektivet går inte att skruva fast, men de fungerar båda två. Som tur är gick kamerahuset inte sönder. Men ialf så har det resluterat i en fotostrejk hos mej, jag blir så less när jag tänker på den där kameran att jag fortfarande inte har orkat ladda in bilderna från Spanien i datorn =P

Så har jag börjat min nya utbildning, dagen efter att vi kom hem från semestern. Lagom pigg och glad med nån form av lindrig matförgiftning lyckades jag på något sätt ta mej till skolan. Pendeltåget var sent såklart och anknytningsbussen i Älvsjö åkte ifrån mej, så i ren desperation för att inte bli sen första dagen tog jag en taxi. Taxi känns oftast som väl spenderade pengar när man dagen innan köpte ett busskort för dyra pengar. Men jag kom fram och första dagen gick bra. Dag två börjar jag ana och efter ytterliggare två dagar kommer jag fram till att jag kommer bli världens sämsta florist! Jag verkligen bara inte KAN får till en luftig bukett, det är inte fysiskt möjligt för mej att hålla blommorna rätt och jag vet inte vad det beror på. Knyta rosetter och skriva prislappar är jag tydligen bra på, men luftiga buketter, som faktiskt kan vara en himla bra sak för en florist att kunna... det går bara inte.

Nu ska jag väl inte vara sån eftersom jag faktiskt bara gått på utbildningen i knappt två veckor och den är trots allt ett år lång. Men ialf... just nu känns det som jag är sämst i världen och jag är lite ledsen för det, för jag trodde faktiskt inte att jag skulle vara sämst i världen på det här...

Jaja... så... nu känns det lite bättre. Jag kan ju bli världsbäst på ihopressade buketter, skyltar och rosetter istället kanske =P