Men vad i självaste *piiiiiiiiiip*

Tydligen är jag inte byggd för att sticka spetssjalar, jag har påbörjat en ny men när jag kom till spetskanten så blir allt fel. Jag kollar, räknar, kollar igen. Allt stämmer, stickar, kollar, sticka och.. jaha.... allt är fel. IGEN! Va i helvete!!!... rent utsagt! Jag blir galen. Jag är ett halvt varv felstickade maskor bort från att gå lös på hela skiten inklusive rundstickan med husets största sax.

För att vara jag har jag haft mer än stort tålamod med garnrelaterade problem. Jag, som annars inte drar mej för att både hota och skrika på döda ting för att de ska lära sej en läxa, har uppvisat stort tålamod och snällt behärskat mej och lugnt löst mina garnproblem och sen kunnat sticka vidare. Men nu är det slut med det. Jag förbannar dagen jag köpte det här skitgarnet på mässan. Jag trodde att det var fint men det är det inte,... det är fult, dumt och helt klart ute efter att göra livet surt för mej, en komplott mot min person!!

Tydligen har mellanslagstangenten gått med på komplotten för jag trycker och trycker men det krävs en mindre hammare för att få den att fungera.

Ni ser... garn, sjalmönster och tangenter, ondskan självt!

...för det kan väl inte vara mej de är fel på...?

...nej...det trodde inte jag heller ;)