Undrens tid är inte förbi!

Det verkar som att man faktiskt kan lära gamla florister att blogga med mobilen. Vem hade anat. Bästa tiden att upptäcka det på är tydligen tjugo över tre en tisdagsnatt. Men har man skollov så har man :)

Stressigt och surt

Jaha, hur har ni det såhär dagen före dopparedagen? För mej går det rätt bra. Jag har idag gjort rödkål, långkål, köttbullar, tryfflar och saffransbullar och tvättat i princip allt vi äger =P. Nu ska vi slänga i oss lite mat och sen ska skinkan griljeras och paketen slås in, sen är det dags att stupa i säng.

Självklart gick ju en lampa sönder i granen.. den NYA ljusslingan. Och med erfarenhet från förra året då samma sak hände men jag lät den lysa ialf och tillslut gick både en, två och tre lampor sönder och efter det kapsejsade hela slingan så att jag fick köpa ny och byta hela slingan när kulor och allt fortfarande satt i granen, inte helt enkelt, och jag vill helst inte göra det igen så nu är hela granen mörk och jag är lite sur. Hur ska man få tag i en ny kula såhär dags? Risken blir ju att granen kommer va mörk hela julhelgen. Jätte perfekt...verkligen.

Nej nu ska jag stressa vidare. Jag får önska en God jul redan idag om jag inte hinner in här imorgon innan vi ska på våran familjeturné tillsammans med resten av alla stockholmare.

Hemma igen

Hemma från Nobelfesten. Helt otroligt roligt, men oj vad trött jag är. Får se om det blev några suddiga mobil-bilder jag kan lägga upp, men nu vill jag mest bara soooova =)

sa jag....?

Sa jag förresten att jag är med och gör blommorna till Nobelfesten? Idag har jag gjort dekorationer till honnörsbordet. Flådigt värre =) Imorgon är det tredje och sista dagen och det är stor aktivitet i hela blåhallen. Vi står i gyllene salen och trixar med vårat och det spelas, övas, dansas och dukas lite överallt och mitt i allt lotsas det runt turister flera gånger om dagen. Det är verkigen jättekul och ryggen håller ihop och blir bättre för varje dag som går. Och det är bra för på lördag så är vi som hjälpt till inbjudna till festen. Egentligen har jag inte tid att sitta här och surfa för jag har en boleroärm att sticka. Så när som på skorna kommer jag vara helt hemgjord på lördag... om nu tiden räcker =)

Bättre och bättre

Det börjar faktiskt sakta men säkert bli lite bättre i ryggen. Himla skönt, då var det nog bara ett riktigt plågsamt ryggskott och inte diskarna som spruckigt igen. Idag kan jag gå lite sakta runt i lägenheten och jag kan sätta mej ner utan att skrika, det är himla skönt.

Ikväll skulle vi egentligen varit på väg över till Gotland med båten men det blåser så himla mycket så vi fick (trots att vi inte hade bokat någon ombokningsbar biljett) boka om till imorgon förmiddag. Jag ska alltid, alltid, alltid boka ombokningsbar biljett på båten hädanefter, det händer ju faktiskt ibland att det blåser upp oväntat och jag och min syster har lovat oss själva att aldrig mer åka båt när det blåser mer än 16 sekundmeter, om inte annar för att slippa höra "spysugen" som de kallar den.

Många gånger har man åkt när det känns som att båten faktiskt kommer sjunka och det är det aldrig värt, värst var resan vi gjorde när jag gick i mellanstadiet när vi åkte i 29, eller om det var 30 sekundmeter. Kan inte rekommenderas! Hu! Vi kom inte in i hamnen för det var så höga vågor och på radion sände de från land "nu ser vi båten, nu försvann den igen". Nej aldrig mer.

Så imorgon blir det av istället, skönt, det är mysigare att åka båt också när man faktiskt kan se vad som finns utanför fönstrena.

Så det här blir sista helgen i mitt barndomshem. Pappa ska flytta från sina 150 kvadrat vid Stora Torget till 60 kvadrat en bit förbi Botaniskan och vi ska ner och säga hej då till lägenheten en sista gång, se på den nya och kika igenom vad som faktiskt kan gå till tippen, röda korset och vad vi vill behålla. Det kommer bli mycket att rensa men jag får bara ligga i soffan och peka på det jag vill ha eller inte ha.

Men det ska bli kul att komma ner ialf, sitta framför öppna spisen och sticka en sista gång. Läget är hemskt om man inte är en festprisse (granne med Munken), lägenheten är i otroligt dåligt skick men det ska bli sorgligt att bli av med alla minnen man minns bara genom att komma in i hallen. Men, kameran ska med, så lite minnen kanske följer med i den hem till fastlandet.

Man ska passa sej för vad man önskar

Igår morse vaknade jag och pep om att jag gärna hade stannat hemma och sovit hela dagen så trött var jag. Tydligen ska man passa sej för vad man säger för när jag lyfte ena benet för att ta på mej byxorna så högg det till i ryggen så pass att jag fick släppa allt jag höll i och bara skrek rakt ut.

Som tur var så stog jag precis bredvid sängen och Tomas hade inte åkt till jobbet än så han kom inspringande och fick försöka hjälpa mej att lägga mej ner i sängen. Inte helt enkelt för jag kunde inte röra en muskel från midjan och neråt. Skrika kunde jag dock, det gick liksom inte att inte skrika, så ont gjorde det. Och tårarna sprutade. Så nu ligger jag här... igen... och kan inte gå, inte stå, inte sitta och knappt ligga längre eftersom jag gjort det så länge.

Och stressad är jag också, det här har jag verkligen inte tid med. På torsdag måste jag åka till Visby... men hur ska man kunna åka när man inte kan sitta? Och den här veckan har vi våra praktiska slutprov i skolan, dem missar jag. Och nästa vecka kommer alla blommor som ska till arrangemangen till Nobelfesten och dem ska vi vara med och ta hand om... och hur mycket skola får man missa egentligen innan jag blir av med mitt studielån...

Nu är det ju bara andra dagen jag är hemma men av erfarenhet vet jag att det här kan ta lång tid, och ingen hjälp finns det att få.. ialf inte från vanliga sjukvården. "Gå till en osteopat" säger folk jag känner men... man behöver ca tio behandlingar och det blir sammantaget till den nätta summan av 7000:-, vem sjutton kan betala det?

Sticka kan jag såklart inte heller göra så jag lyssnar på ljudbok och hoppas på att det kommer försvinna innan veckan är slut. Nu är det sjätte gången det här händer och bara för att jag ville ha byxor på mej och inte åka till skolan a la Kajsa Anka. Jag har ingen ork till det här igen. Va sjutton ska man göra...

Adventsfixar

Två fönster är adventsfina och klara, nu är det bara två kvar och sen är jag klar. Men vilken tid det tar. Varför glömmer man alltid det varje år? Eller är det bara jag? Varför började jag inte igår =P

Jaja, tillbaka till pyntet. Jag SKA bli klar idag =)