Jag bloggsurfar i sängen och som alltid när man ligger på mage i sängen kommer katten och pressar in sej precis under hakan på en. Bästa stället att vara på tydligen. Ungefär såhär... eller ja... faktiskt exakt såhär..
gärna vill man också vila hela huvudet på mattes arm så att jag knappt kan skriva och när det kommer till det där skrivandet vill man gärna hjälpa till och trycka på knappar, gärna länge, helst så att det blir nånga av samma bokstav på flera rader. Man kan också tänka sej att hasa upp på tagentbordet och jaga musmarkören på skärmen. Men det tar ju lite på krafterna så det gör man bara ibland.
Men hur som så töar snön, jag har en mjuk spinnande hårboll att krama, en semla i kylen... ja en till Tomas med såklart (fast jobbar han sent så vet man aldrig ;) ) färska jordgubbar i en skål och fint garn som kom med posten. Det är en rätt bra dag ändå, trots den söndersnutna näsan.
Tur du har kissen i alla fall.
SvaraRaderaDet där du skrev i förra inlägget, det är ju precis så där man tänker. Sen har jag alltid dåligt samvete också får jag väl tillägga, att jag är hemma och inte är på jobbet. Nej, aldrig är det bra, eller hur?
Krya nu på dig så du kan komma ut och njuta av de solstrålar som glimtar till ibland.
Sedär, lite mysigt KAN det vara! Fast oftast är det ju när man proppat sig full med alvedon...på natten när värktabletterna slutat verka vet man i alla fall att man är sjuk. Hoppas igen att du snart är alldeles bra!
SvaraRadera